Stolen moments

Satan i gatan vad ont det gör, överallt dessutom. Jag har en bisarr träningsverk efter måndagens fotbollsmatch, kan knappt röra mig. Kul var det dock, riktigt kul. 8 fräscha(?) snubbar i varje lag var vi, då tycker man ju att man inte borde behöva springa så mycket men nej, så var det ju inte. Sprang runt som en dåre, fick ett par mysiga tacklingar, inte konstigt att kroppen känns helt mörbultad. Tydligen använder man sig av bortglömda muskler när man spelar fotboll, jag har ont på dom sjukaste ställena, inte som efter en vanlig styrketräning. Apropå träning så var det ett tag sen jag var iväg, snart en månad sen men orken och lusten har svajat lite nu när det har varit fint väder ute och det har funnits andra saker att göra. Nu är det nästan så jag ser fram emot hösten med regn och rusk för att det känns så mycket mer motiverat att gå ner och träna och sen sitta nån timma i bastun efteråt. Som tur är cyklar jag ju till och från jobbet nu så lite motion blir det iallafall. Vägde mig häromdan och sen 20:e februari har jag gått ner nästan 13 kilo, känns helt ok faktiskt.

Igår var jag och Karin iväg och åt och hängde hemma hos hennes kompis Anna och hennes snubbe Linus. Riktigt trevligt var det och quornfärspajen var antagligen bland det bättre jag har ätit på flera dagar. Det blev inte så farligt sent heller eftersom både jag och Karin skulle upp och jobba idag. Får ta igen det i helgen när det förhoppningsvis blir grillning med Camilla som är hemma i Tuna en sväng. Var längesen nu så det ska bli riktigt kul.

Det vore så himla skönt att få sätta sig på cykeln och hoja tillbaka in till stan, glida in på sylvia och beställa in en fin latte, röka cigg och sen bara hänga, utan några som helst bestämda grejer som måste göras. Nej just ja, det går ju inte, jag har ju nästan 7 timmar kvar innan det är dags att dra härifrån och fasen också, morgondagen ser ju precis likadan ut. En klen tröst är ju att efter lunch har halva veckan gått.

Fan, fan, fan… Nu är jag där igen, kände själv att det kanske lät lite smÃ¥bittert. Jag ska försöka kolla upp om det finns nÃ¥got slags bitterhetsfilter man kan installera pÃ¥ bloggen. Ett filter som gör att alla mina bittra sägningar försvinner och resten lindas in i en mysig dimma, ni vet som i amerikanska serier när personer tänker tillbaka. Med lite tur kanske det kan gÃ¥ i slowmotion ocksÃ¥. Ska se vad jag kan hitta!

Nu är det kaffedags, förlåt, jag menar att nu är det dags att hämta lite av det dom kallar kaffe som finns i maskinen på ovanvåningen. Jag undrar fortfarande vem det är som pissar i den varje morgon för det är fanimej inte Lavazza som är leverantör av bönor till den. Det får duga, hade det kostat hade jag släpat med mig en termos, lugnt.

Kaffe(?), strut, mer surfande, nåt enstaka samtal, kl 16.00, hemåt, AHHH! Hej!

 Dagens låt:  Airiel - Cinnamon

Comments(935)

Nu vill jag ha semester, en sjukt lång betald semester. Orken är på väg att försvinna helt, en helg räcker inte långt när man inte har varit ledig längre än 5 dagar i rad på snart två år. Snart ställer jag mig utanför corner i boa och leopardtights, skulle nästan vara värt det. Hur som helst, det får räcka med klagomål för idag, helgen var ju ändå ganska skön.

I fredags var det som sagt dags för Jonas att hoppa fallskärm. Tänk er mig pÃ¥ vintern och ta bort ännu mer färg frÃ¥n det, sÃ¥ blek var han ett tag innan hoppet. Dessutom strulade “gyron” i planet sÃ¥ ett tag sÃ¥g det ut att inte bli nÃ¥tt hopp alls men det löste sig, eller ja, dom sket i stort sett i det och flög iväg iallafall. Efter en stunds väntan dök dom upp ur molnen och svävade sakta ner mot marken. Väl nere sÃ¥g Jonas lite mer färggrann ut och även mycket nöjd, mission accomplished alltsÃ¥. Ingen tid att slösa i VästerÃ¥s, särskilt inte när Tim är törstig som satan, det var vi väl i och för sig allihopa men Tim körde ju och kunde inte stÃ¥ och smutta under tiden. Väl hemma i Tuna igen sÃ¥ var det bara att trycka i sig nÃ¥t att käka snabbt som ögat och sticka hem till Tony där alla skulle samlas för att fortsätta. Av nÃ¥n idiotisk anledning sÃ¥ mÃ¥ste det ju alltid stressas ut, alla vet ju att det inte kommer vara ens i närheten av lika trevligt ute som det var pÃ¥ festen, eller?
Hur som helst sÃ¥ gled vi ner till lotus lounge, mÃ¥ste vara för att det är billigt där för det är fan inte särskilt kul. Det blev en ganska tidig hemgÃ¥ng vilket kanske var tur eftersom jag var rätt ordentligt i gasen. Eftersom jag inte har nÃ¥gon uppkoppling hemma än sÃ¥ kan jag inte lägga upp bilderna frÃ¥n kvällen men fixar det sÃ¥ fort som möjligt. Enligt telia sÃ¥ kan det dock ta upp emot tvÃ¥ veckor innan det flyttas över, suck…

Lördagen blev betydligt lugnare. Under dagen fikades det en hel del (ovanligt) och senare sÃ¥ blev det mat pÃ¥ gÃ¥rden med Tobbe & Stina. Efter maten blev det rabarberpaj och “Varannan vecka” (filmen alltsÃ¥, ni vet, bröderna Herngren) och bÃ¥da var finfina.
Igår var det i vanlig ordning familjefika och sen ut och övningsköra.
Jag och farsan brummade runt i säkert två timmar och äntligen fick jag ge mig ut i trafiken, bra mycket roligare än att svänga runt på isstadions grusplan.
Däremot förtjänar jag smisk för att jag har så taskig diciplin och har så mycket lättare för att hitta på annat när det jag borde göra är att sitta och toknöta teorin.
Med andra ord får jag ju helt enkelt skylla mig själv för att jag drar ut på det, dum som man är. Senast i Oktober ska det vara fixat, annars jävlar!

Det är ännu en lugn dag på jobbet, lite jobbigare än vanligt eftersom chefen är tillbaka men ändå skönt. Nästan så jag lika gärna skulle kunna sitta hemma och göra samma sak, eller ännu bättre, låna en bärbar och sitta nere på Sylvia och sköta allt därifrån. Undrar vad el chefo säger om jag föreslår det?
Ikväll är det fotbollsdags, inte framför tv:n utan pÃ¥ riktigt, eller “pÃ¥ riktigt” kanske är att ta i men ändÃ¥. 20.00 uppe vid vÃ¥rdskolan smäller det enligt Astor, sÃ¥ det är väl bäst man dyker upp. Deras motto är tydligen “fotbollskor men inga benskydd”, jag har inget av dom. FÃ¥r se om jag ens kommer hem ikväll. Ännu viktigare, skulle dom tro på fotbollsskada när jag ringer imorgon bitti och sjukanmäler mig? Det visar sig. Riktigt kul kan det säkert bli iallafall, ont men kul.

Nehepp, kanske skulle ta tag i jobbdelen? Eller…nej, det skiter jag i just nu! Ajökens!

 Dagens låt:  The Daysleepers - Mesmerize

Comments(38)

Häromdan tog jag mig en titt pÃ¥ Moddes blog och vad fÃ¥r man se längst nere i ett av inläggen om inte: “Jag har läst för mycket av Ronges blog. Gnäller för mycket. Jag ska skärpa mig.”. Dessutom pratade jag med Brenken igÃ¥r och han nämnde ocksÃ¥ nÃ¥t om att min blog är lite bitter. Vad menas? Tycker ni att jag gnäller för mycket?
Ok, jag erkänner, jag gnäller en hel del och är ganska bitter. Eftersom bloggen bara är en liten del, tänk er hur jag är i övrigt, kan nog vara världens mest bittra snubbe. En hel container med citroner skulle inte slå min surhet, dom kommer ringa mig från Guiness rekordbok snart och lägga mig i topp på bitterlistan och det kommer dröja innan någon kan slå mitt rekord. Jag är så bitter att jag gnäller på min egen bitterhet.
Nej, jag luras bara och tar i lite extra nu, så illa är det inte, inte riktigt iallafall. Kanske inte så långt ifrån vissa dagar men så är det ju alltid, eller är det bara jag? Även om jag gnäller som satan ibland så är jag egentligen en glad rackare och jag skulle vara ännu gladare om jag vann nån miljon på triss, om körkortet var fixat o.s.v.

Hur som helst, idag är det åtminstone fredag och det skänker ju onekligen lite extra glädje. I eftermiddag ska stackars norrlandsjonas få hoppa fallskärm och det ska bli riktigt kul, särskilt om skräcken äntligen infinner sig. Har däremot fortfarande inte en aning om vad vi ska hitta på efteråt men det löser sig nog. Ett glatt gäng kommer det lugnt att vara oavsett vad det blir och det är det som är huvudsaken!

Det är sÃ¥ sjukt lugnt pÃ¥ jobbet nu, har fÃ¥tt tvÃ¥ samtal hittills och det är lÃ¥ngt ifrÃ¥n det normala. Hade det varit soligare ute sÃ¥ hade jag släpat med mig en solstol och olja för att en gÃ¥ng för alla försöka fixa till den här satans hängiga brännan. Eller vad säger jag, folk som möter mig tycker ju att jag ser ovanligt brun ut. JA, i t-shirt och brallor ja, ser ju ut som ett csi-avsnitt utan. Yaddayadda, lugnt är det iallafall pÃ¥ jobbet och det blir en hel del surfande. Har hänt en och annan gÃ¥ng att jag och Tim har klistrat in lite länkar till varann pÃ¥ msn. Idag tänkte jag hÃ¥lla mig frÃ¥n att knÃ¥pa ihop en hel bibel, dels för att det tydligen är enda sättet för mig att skära ner pÃ¥ mängden gnäll och dels för att jag alldeles strax tänker dra iväg pÃ¥ lunch. 5 timmar kvar nu, 5 sega timmar… Ha en trevlig helg, det ska jag!

 Dagens låt:  Archive - headlights

Comments(30)

Vanligtvis är mina dagar ruskigt sega men när det är som idag så är det ännu värre.
Sömnbristen gör sig extra mycket påmind och ibland har jag nästan svårt att hålla ögonen öppna. Det blir inte ett dugg bättre av att 98% av dom som vanligtvis ringer hit har gått på semester så det är hur lugnt som helst just nu. Enda fördelen är att jag har mer tid att surfa runt på intressanta, icke jobbrelaterade sidor (förutom dom som handlar om nytt jobb) och snacka mer med Tim på msn. Dagarna går segt hur som helst dock och förlåt mig men en semester vore kanon.

Ikväll är det dags för övningskörning igen, ser verkligen fram emot det. Får se om man avancerar ut ifrån isstadions parkering eller om det blir till att nöta den i någon timme till.
Spännande ska det bli i vilket fall som helst. Som jag sa förut så har jag svårt för att vänta på saker och körkortet är inget undantag, inte bil heller. Hade jag pengar skulle jag lugnt ha kunnat hugga mig en fin gammal bil redan nu, utan att egentligen vara i närheten av körkortet. Den tiden kommer, det vet jag men jag är otålig. Fördelen är väl att det ökar motivationen till att verkligen fixa det här nu, en gång för alla.

Jag är så trött på att sällan ha pengar till saker, just nu ser det ut som om jag kommer behöva ta mig till Sveaplan för att göra mig av med ett gäng pantflaskor. Det är inget kul.
Det är vid såna här tillfällen som tankarna alltid går till en trissvinst eller liknande. Varför kan det aldrig hända mig, jag köper ju ändå ganska många trisslotter?
Ok, jag vann 1000:- en gång och då har jag väl antagligen vunnit min del för den här livstiden. Det är inte rättvist, inte alls. Varför vinner alla pensionärer och folk som redan är rika hela tiden massor av pengar?

Nu är jag där igen, bitterheten lyser igenom som vanligt. Allt är ju inte bara dåligt, det finns en hel del bra saker också, oftast brukar dom bra sakerna vara överhängande men ibland så dyker det upp små störande element. Så kommer det ju i och för sig alltid vara så det borde väl bara vara att hacka i sig men det blir lurigt ibland.
Nu svamlar jag igen utan någon vidare värme att skylla det på den här gången, måste vara hungern.

På fredag är det förhoppningsvis äntligen dags för “Gällivare-Jonas” att hoppa fallskärm i Västerås. Det är hans försenade 30-års present. Att jag säger förhoppningsvis beror på att om vädret är för taskigt så ringer dom innan och blåser av det. Så får det absolut inte bli! I och för sig har Jonas redan sabbat grejen lite genom att inte verka så nervig när han fick reda på vad han skulle få göra, tanken var ju att han skulle bli livrädd.
Vem vem, han kanske har legat sömnlös och huttrat sig igenom många nätter sen dess och om inte så lär nog nerverna rycka till när han väl är ute på ytan och ser flygplanen och allt annat. Sak samma, finfint det ska bli iallafall!

Ni ser, det är absolut inte bara skräp alltihop, en och annan rolig grej händer ju faktiskt. T.ex. så är det lunch om 30 minuter, halva veckan har gått, det är lugnt på jobbet, jag ska övningsköra idag, vi har fått lite iordning i lägenheten…blablabla, det är ju hur lugnt som helst!
En annan riktigt rolig grej var att jag häromveckan äntligen lyckas komma fram till vad en riktigt riktigt bra film heter. Jag såg filmen på bio i London när jag bodde där (1997) och har velat se den igen ända sen dess. Dessvärre glömde jag bort namnet på den helt och hållet och jag kan ju inte påstå att jag har tänkt på den varje dag men då och då iallafall.
Hur som helst, efter en sökning på google (”+gay soccer father relationship”, ni förstår om ni ser den) som först resulterade i ett antal rätt bisarra resultat så lyckades jag till slut hitta den genom imdb. Den fina filmen heter “Beautiful Thing” (User Rating: 7.3/10 5,327 votes) och jag tänker inte ge mig på att förklara handlingen utan fuskar till det lite genom att sno ett par(?) rader från imdb:

“A tender love story set during a hot summer on a South-East London housing estate. Jamie, a relatively unpopular lad who bunks off school to avoid football, lives next door to Ste, a more popular athletic lad but who is frequently beaten up by his father and older brother. Such an episode of violence brings Jamie and Ste together: Sandra (Jamie’s mum) offers refugee to Ste, who has to ‘top-and-tail’ with Jamie. Hence, the story tells of their growing attraction for one another, from initial lingering glances to their irrefutable love, which so magnificently illustrated at the end of the film. In deals with the tribulations of coming to terms with their sexuality and of others finding out, in light of Sandra’s unwavering loyalty and defence of Jamie and the fear of repercussion should Ste’s family find out. The plot is set against sub-texts of Sandra’s desire to manage her own pub, and thus escape the estate, and of her new relationship with her hippy boyfriend Tony; and of Leah, the brassy girl next door who has been expelled from school and spends her time listening to Mama Cass records and tripping on a variety of drugs.”

Jag tänker inte heller ge mig på att förklara varför jag tycker den är så bra, den bara är det. Det är en riktig feelgood-film utan konstigheter och om ni inte har sett den så gör det! Jag såg den med syrran i måndags och den var precis lika bra som jag kom ihåg att den var.

Nu är lunchen snart över och det är dags att återgå till jobb… jag menar surfandet. Mindre än 4 timmar kvar nu, ahhh! Ha det fint!

 Dagens låt:  Highspire - Skies You Climb

Comments(606)

Är det bara jag som är glad när det är dåligt väder? Kan ju vara för att jag blir mer bitter för varje semesterlös vecka som går och jag blir tokigare för varje gång jag tänker på hur skönt det skulle vara att vakna upp senare, ta en frukostfika och sen bara låta dagen gå.
Om inte jag får vara ute i solen, varför ska då någon annan få vara det?
Nja, riktigt sÃ¥ illa är det inte men inte sÃ¥ lÃ¥ngt ifrÃ¥n heller. Jag har nog fÃ¥tt en släng av “Falling downs syndrom” och känner att tÃ¥lamodet inte är pÃ¥ topp. Bäst för övriga personalen att dom inte tittar snett pÃ¥ mig, inte när jag ser det iallafall!

Helgen gick lika snabbt som vanligt, tyvärr. Däremot var den innehÃ¥llsrik. Fredagskvällen startades pÃ¥ Tony Och Johannas balkong. Jag, Ivan, Tony och senare Johanna satt och smuttade och snackade och det var riktigt trevligt. Av nÃ¥gon anledning fick vi för oss att gÃ¥ vidare till Lotus Lounge. Jag hade inte ätit sÃ¥ mycket under dagen sÃ¥ jag var redan ganska i gasen och det blev definitivt inte bättre av att först Ivan och sen Tony bjöd pÃ¥ drink. Eftersom det var ganska dystert med folk pÃ¥ lotus (undrar varför, det är ju såååååå nice där, eller?) sÃ¥ gick vi vidare till Nybron. Ivan hade tydligen guldbrallorna pÃ¥ sig för vips sÃ¥ hade man en ny whisky sour i näven med ett pÃ¥pekande att “sÃ¥här ska den smaka”.
Jag klagade definitivt inte över det, inte förrän nästa morgon iallafall.
Det blev inte sÃ¥ mycket Powermeet för mig, Tobbe ringde mig kl 8 pÃ¥ lördagsmorgonen, dÃ¥ var jag inte särskilt pigg sÃ¥ jag avböjde erbjudandet om att Ã¥ka med. Somnade om och vaknade 11.30 istället, kändes snäppet bättre…
Lördagen lurade på ungefär som vanligt, fika, en fika till och tamejfan om jag inte fikade ännu en gång när syrran hade slutat jobbet. Riktigt fint att sitta ute på sylvia i världens ösregn! Imellan fikasvängarna så hann jag med att smyga förbi bolaget för att shoppa inför kvällen. Tanken var ju att vi skulle hitta på något med Calle eftersom han sticker tillbaka till Afghanistan idag och när Ivan ringde så var de båda redan på Nybron och svajade medans jag fortfarande var hemma. Tobbe & Stina kom förbi och hängde ett tag och vid 01 var det dags att glida ner. Ivans guldbrallor måste ha gått sönder för han hade stuckit hem när vi väl dök upp men Calle var iallafall kvar. En lusig timme hinner man inte mycket på, inte mer än lite dans, lite öl, en liten härva och sen hem igen.

Igår var det äntligen dags. Efter den sedvanliga familjefikan så gav jag och min far oss ut och övningskörde. Jag gjorde isstadions grusyta osäker, eller så illa kanske det inte var, inte i 30 km i timmen iallafall. Kul var det dock och nu ser jag fram emot nästa tillfälle och ännu mer fram emot att få ge mig ut i trafiken. Det verkar som om handledarkursen bet på farsan för han var oerhört pedagogisk och förklarade allt hur lugnt och fint som helst, precis som jag hade önskat. Efter en timmes cruising på parkeringen var det dags att ge upp för den gången. Hoppas att det blir en sväng snart igen.

45 min kvar till lunch nu, har inte ätit frukost och det finns ingen frukt här idag, med andra ord så är jag sjukt hungrig nu. Vi är dessutom underbemannade idag så telefonen ringer konstant.

 Dagens låt:  Archive - Taste Of Blood

Comments(102)